Jessica Persson

Då så var det dags för en uppdatering.

Först kommer lite fler bilder från danshuei. Stan som vi åkt på söndagsutflykt till. Glömde att lägga upp bilderna i förra inlägget.

Fortet San Domingo, Malin i träskorna som holländarna lämnade efter sig. Hanna utanför VÄRSTA krimskramsbutiken och sen, en av alla roliga skyltar som finns här och tillsist, jag i knät på Mackay(En viktig missionär).

Helgen efter åkte vi iväg till Taiwans östkust. Största staden där heter Hualien. Ashley hjälpte oss att fixa bokningar på tre olika bed&breakfast till oss. Vi kom fram till Hualien vid sextiden och tog direkt en buss ut till det första stoppet som skulle ligga ute vid havet. Tyvärr var det mörkt så vi såg inte så mycket av stället. Värdinnan var iaf charmeranade. Hon följde med oss till närmaste resturang och hjälpte oss beställa mat. Det var en skaldjursresturang och vi hade en riktig festmåltid för inga pengar alls. Efter det satt vi och pratade lite med henne men det blev en tidig kväll för oss. Dagen efter insåg vi var vi hamnat. Nämligen på en farm. Det fanns grisar, getter, höns, gäss och en räkodling (!). 

Det var en fin trädgård med havsutsikt. Efter frukosten gick vi ner till havet och badade fötternahavet. Stranden bestod av hårdpackad lava som var formad av havet. Det såg mest ut som en misslyckad astfaltering och det, tillsammans med stora stenar och höga vågor gjorde det det helt omöjligt att bada där. Vi packade ihop oss och beställde taxibilar och åkte iväg till rock-beach. 

   Eftersom Taiwaneser inte tycker om att bli bruna så var vi istort sätt helt själva på stranden. Det stog några stycken och gömde sig under sina paraplyn men det var inte många. Badförbud var det också på grund av höga vågor och starka strömmar men vi lyckades underhålla oss själva ändå:   

Efter ett märkligt samtal till ena taxichaffören, där han bara pratade kinesiska och Helena engelska så hoppades vi på att han sagt att han skulle komma, men säkra var vi ju inte. Han dök iaf upp dryga 20 minuter senare. Detta var den mest stressade taxichafför jag någonsin vart med om. När det var rött i korsningar så körde han insidan förbi alla bilar som stannat för att sen ställa sig framför dom. Vi stod ungerfär mitt i korsningen så att när det slog om till grönt så var det bara att gasa iväg. Jag är lite fundersamm till bilreglerna här kan jag säga. Vi åkte i alla fram till Fanlinhouse bed&breakfast som verkligen var över våra förväntningar. Hon som hade stället var inredningsarkitekt så stället var jättefint och mysigt inrett. Kvalitén på bygget kan iof diskuteras. Efter en hel natts regnande var väggarna blöta och golvet likaså. Detta ställe låg även det utanför stan men uppmot bergen.  Han som var manager på stället erbjöd sig att köra oss ner till stan och han tog oss till ännu en skaldjursresturang. Man måste ju passa på när det finns.

På söndagen stod nationalparken Taroko George på schemat. Vi hade en egen chafför den dagen som körde oss vart vi ville hela dagen. Vi hade planerat att cykla dit först men eftersom det ösregnade hela natten och istort sett hela dagen var det hur skönt som helst att få ha en egen bil. Taroko är alltså en nationalpark och en jättevacker sådan. Höga berg sluttar brant ner i djupa dalar. Längst ner forssade vatten och högst upp låg bergen inbäddade i moln. Och det bör tillläggas att bergen bestod av marmor. Vi hade planerat att gå in i grottor och kanske bada i varmvattenkällor men  Tyfonen som slog till i Taiwan nyligen hade tyvärr förstört ganska så mycket och nattens regnande hade gjort att marken var väldigt instabil. På eftermiddagen när vi var på väg tillbaka så hade det rasat jord och sten ner över vägen på flera ställen.

Vi hade ju egenligen planerat att vi skulle stanna fram till måndagen men eftersom det regnade så mycket kände vi oss ganska så nöjda med helgen och tog en eftermiddagståg tillbaka till Taipei.