Jessica Persson

I torsdagskväll åkte team Sweden på en ganska så oplanerad resa till södra taiwan. Vi åkte direkt efter skolan i torsdags, tog ett expresståg ner till Taiwans nästa största stad, Kaohsiung som ligger på västra sidan av ön, långt ner i söder.  Expresståget tog cirka 40 mil på 90 minuter. Det kallar jag express det. Vi hade inte hört så mycke bra om den staden så vi planerade bara att övernatta där och åka vidare snabbt på morgonen. Det var något som vi kom att ångra när vi såg att staden var jättefin. Det första som var bra med stan var värmen. Taipei har blivit rått och kallt så det var helt underbart att komma ner dit där det var varmt. Taiwanserna kallar Taipei för New York, och i så fall får jag säga att Kaohsiung är Taiwans Mami. Hostlet vi bokade på morgonen innan vi åkte visade sig vara perfekt. En stor lägenhet mitt istan med utsikt över floden, Love River. Så på torsdagskvällen blev det promenad längs love-river och sen singaporeansk mat.


Högra bilden är utsikten från vår balkong. Vänsta är på the love-boats på the love-river. 

Tidigt på fredags morgonen åkte vi vidare utan egentligen veta hur vi skulle ta oss vidare till staden Taitung som ligger ungeför på samma höjd som Kaohsiung fast på östkusten. Vi tog en taxi till tågstationen men det visade sig att tågtrafiken fortfarande var ur funktion efter tyfonen så istället blev det en 3,5 timmes bussfärd genom bergen. Det var slingerkroksvägar hela vägen men resan gick jättebra och utsikten jättefin.
   När vi kom fram till Taitung blev det en taxi vidare ut till hamnen och sen var det bara till att gå ombord på färjan som skulle ta oss till Green Island, en vulkanö som ligger 3 mil utanför Taiwans sydöstra kust.

Färjan var det värsta jag vart med om i båtväg i hela mitt liv. Katamaranen flög fram genom sjukt höga vågor, det var en timmes berg-och-dal-bana. Första 5 minutrarna skrek alla och tyckte det var roligt. 5 minuter senare hade alla Taiwaneser somnat, de har en förmåga att göra vart dom än är. Men efter yttligare 5 minuter började ALLA spy. Det var som ett spykalas. Överallt runt om kring en spydde folk och anställda sprang runt och samlade in spypåsar. Och så här var det i 40 minuter. Vi höll ut allesammas iaf, det var bara Malin fall för det taiwaneiska grupptrycket.
   Green Island är som sagt en vulkanö. Det bor bara 2000 personer på ön och den är känd för 3 saker; varma saltvattenskällor, dykning och för ett fängelse. Det finns bara tre platser i världen som har varma saltvattenskällor. Förutom på Green Island finns det i Italien och i Japan. Dykning är jag inte så insatt i men det ska finnas en massa vackra korallrev där och fängelset. Ja, det har varit ett fängelse för politiska fångar och idag är det enda platsen i Asien som har ett monument för mänskliga rättigheter.
   När vi kom av färjan kom en man från vårat hotell och hämtade oss. Vi bytte snabbt om och lånade cyklar av hotellet för att cykla till de vara källorna. Jhaorih Hot springs var bättre än vad jag väntat mig. Jag hade väntat mig att det skulle vara en massa folk där att trängas med men vi var helt ensamma. Längst ut vid havet fanns tre basänger och de värms alltså upp utav underjorden, på vissa platser på botten var det så varmt att man nästan brände sig. Där låg vi i solnedgången och bara njöt, det var underbart och så värt helvetesfärjan för att komma ut till ön. När solen gått ner och det började bli mörkt nere vid havet gick vi upp till anläggningen. Basängerna där var riktiga pooler fast man tagit upp varmt grundvatten, det blev upp mot 44 grader varmt.
   Efter några timmar i de varma källorna så cyklade vi hem i mörkret och fick i oss lite god seafood när vi kom tillbaka. Dagen efter lånade vi vespor av hotellet och körde runt ön. Green Island är verkligen hur vacker som helst. Har någon någonsin vägarna förbi Taiwan så måste man åka hit. Det var jättemysigt att köra runt ön. Det var lite svårt att hitta fängelset och i jakten så lyckades vi komma till ett riktigt fängelse med vakter som försökte köra iväg oss men tillslut hittade vi iaf fängelset, grottor, stränder och vackra utsiktsplatser.

Här kommer lite bilder från Green Island:




Färjan tillbaka var inte alls så farlig som ditvägen och när vi kom tillbaka till fastlandet tog vi första bästa tåg tillbaka till Taipei. Vi har haft sånt flyt hela resan igenom. Utan att veta någonting om hur man ska ta sig eller  tider till avgångar så har vi aldrig haft mer en 15 minuters väntan någonstans. Hur skönt som helst, enda nackdelen var att vi inte fick i oss nån mat idag eftersom vi aldrig hann köpa på tågstationen. Tågbistro har tydligen inte kommit till Taiwan än "men dom har vatten i vagn 1 och 3". YES!

Tillslut vill jag säga Grattis till min Markus som fyller år idag!

Den senaste veckan har jag och mina sambos bara pluggat. Man känner sig ofta stressad över tentor hemma men det blir värre när man bor med fyra andra som läser samma sak. Alla har olika rutiner, nån sitter sent på kvällen och pluggar, en annan går upp innan solen och sätter sig. Man känner sig hela tiden stressad över att alla andra har gjort mycket mer och vi hetsar varandra. Så den senaste veckan så har jag vaknat, pluggat, ätit och sen gått och lagt mig. Nu är det iallafall över. I tisdags var det marketing, i onsdags Brand strategy och i torsdags managenment. Här är det upplagt så att man läser alla kurserna över hela terminen, i Sverige delar vi oftast upp det i två delar och det tycker jag är mycket skönare. Nu blir det som i gymnasiet; man kastar sig in i olika ämnen hela tiden och kan aldrig riktigt koncentrera sig på något av dem. Jag tror att tentorna gick bra (peppar peppar) så nu är det bara alla inlämningsarbetet som man ska göra.

Igår var vi på ett nytt studiebesök. Den här gången var vi på Hyperbolas huvudkontor i Taipei City. Det är ett litet företag på 25 stycken men varje medarbetare har cirka 60 kunder var så dom är ganska stora iallafall. Deras kunder är företag från USA och Europa. Bland annat så berättade hon att någon från Stadium hade varit där dagen innan. Hyperbola gör tyget till mestadels ytterkläder, framförallt snowboard och skidkläder. De har ingen egen fabrik utan outsourcar och deras huvudkoncept är designen på tygerna. Kunden säger hur de vill att mönstret ska vara och de tar fram mönstret på ett tyg som är vattenavvisande och som kan andas och alla andra egenskapar man vill ha. De satsade klart och tydligt mer på brandimage. De pratade om hur man står ut från de andra konkurrenterna, att de vill framstå som ett nytänkande och mordernt företag. Men jag tror det är ett bra koncept, de flesta fabrikstillverkare är mer traditionella och stela och det matchar inte helt med det trendiga och morderna i modeindustrin.
  

Jag blev sugen på att åka snowboard av att vara där och att köpa ny jacka och snowboardsbyxor. Va härligt det hade vart med en skidresa nu!



/Jessica

            Hoppas ni hade en rolig Halloween och trevlig alla helgons helg!