Jessica Persson

Det kanske är lite sent för sista Taiwan-inlägget men bättre sent än aldrig.
Jag är hemma sen några dagar tillbaka. Mamma hämtade mig på arlanda och sen åkte vi hem till Pappa för lite god svensk frukost. Det blev en väldigt hektiskt dag med snabblunch med Jossan och ett lite stund med min syster och för att sen ta tåget vidare till borås och hem till Markus. Färg och berednings-kursen började i måndags så redan dagen efter jag landat hade jag heldag i skolan. Känns lite skönt att komma in i vardagen på en gång men jetlagen skulle jag gärna skippa.

Om tre dagar åker vi hem. Ikväll har vi bjudit in de vi lärt känna här på avskedsfest. Känns lite overkligt att vi ens ska åka härifrån när man varit här så länge. Ikväll är antagligen sista gången jag träffar många som vi varit med här. Imorgon ska team sweden ha avskedsmiddag, sen är det städning och packning som gäller.

Här är låten som går på repeat i vår lägenheten, det kommer den nog göra ikväll också.

 Igår var vi på bowling. Från klockan 00 kostar en serie 10 NT/person, dvs cirka 2,50 kr. Varför har vi inte så i sverige? 
Det blev 3 timmar bowling, tyvärr inte så många strikes. Det var Cicci och Duke som stod för dom.  

Over n out

Här är en låt som är stor här i Taiwan. Super Junior från Korea. Det är ett måste att lära sig dansen!

Min dator gav upp, kastade in handuken bara så där. Jag trodde vi var ett team, vaio och jag. Nu har det gått tre dagar och jag har insett hur beroende man är utav sin dator. Speciellt när man är borta. Inge mer skype, ingen musik, inge mail, mitt liv är borta. Nu överdriver jag såklart, men bara lite.

Min skolan här i Taiwan är en katolsk en. Det sitter kors i alla rum och nunnorna är överallt. På vårat good bye party i skolan förra torsdagen så kom en gammal nunna fram till oss. Hon är från Tyskland och kom hit för 30 år sen, på den tiden var hon 23 år. Hon åkte inte hem på de första 10 åren. Kan knappt tänka mig hur det var på den tiden här. Idag är rätt så internationellt i Taipei, men på den tiden måste allt ha varit så extremt kinesiskt och annorlunda. Det var nog inte många som pratade engelska och att skicka ett brev hem tog väl månader. Så, jag ska inte klaga över min situtation, jag vet. 

Idag är sista "vanliga" måndagen här i Taipei/ Taiwan. Nästa måndag så packar vi ihop det sista och åker till flygplatsen. Det ska bli skönt att komma hem men som malin säger "man får lite seperationsångest". Jag kommer sakna vårat kollektiv. 

Hoppas det är bra med alla där hemma i kylan!   

Som jag skrev förrut kom Katarina hit innan jul. Hon, jag och Cicci åkte ner till Thailand den 18e december och stannade där 10 dagar. Den 22a kom också Markus ner dit och sen flög vi allesammans tillbaka till Taipei och firade nyår (Både Katarina och Markus är mina vänner som jag känner sen gymnasiet). Vi var på ön koh lipe i södra Thailand och vi hade verkligen SEMESTER. Sol och bad, vackra stränder och god mat. Väldigt lugnt och skönt alltså. Ön är inte så stor, den bestod av stränder, lite resturanger och strandbarer och bungalows. Dagarna spenderade vi på olika stränder kring ön pch på kvällarna tittade vi ibland på "bio" på en resturang och ibland var vi nere vid barerna på stranden. Sista dagen hyrde vi en longtailboat och åkte på snorkelutflykt. Jag tycker det är lite läskigt med alla fiskar och sjöborrar men det var faktiskt himla fina rev där.

När vi kom tillbaka till vår lägenhet i Taipei var Hanna och Benny redan där. Jag hade verkligen inte saknat Taipei under den korta tid vi var borta och det var mest för att det är så hiimla kallt här nu. Tror det är runt 15 grader, det kankse inte låter så farligt men grejen är den att det är precis samma temperatur inomhus. Det finns ingen isolering överhuvudtaget och inga element heller. Pricken över i är att det är så himla fuktigt här. Vår tvätt torkar aldrig och det känns hela tiden rått och kallt. Efter att ha klagat lite till vår hyresvärd har vi fått oss ett element men det är tydligen ingen standard här, de flesta har sagt att dom har det så kallt och tycker inte det är så konstigt med det.
  Vi kom alltså tillbaka till Taipei den 30e och på nyårsafton hade vi bokat bord på resturangen Joyce East som ligger ett stenkast från Taipei 101. Det här var en finfin resturang med pyttesmå rätter precis som det ska vara på fina resturanger. Maten var iaf jättegod. På tolvslaget gick vi ut och tittade på fyrverkerierna och efter det gick vi vidare till Barcode och spelade biljard och drack sura drinkar.



Första dagen på det nya året åkte vi på teodling. Det måste ju betyda att 2010 är alltså mitt sofistikerade och vuxna år. Teodlingarna ligger en liten bit utanför stan men det är ganska lätt att ta sig dit och eftersom det ligger uppe i bergen så får man väldigt fin utsikt över stan. Vi tog en promenad där och vi drack Olongte på ett tehus. och vi fick oss en genomgång på hur man tillreder teét. Tekannorna är små och kopparna ännu mindre. När man tillreder teét för drickning måste man gå igenom ett flertal procedurer, bland annat hälla det kokande vattnet över kannan och vänta på att det dunstar bort. Det ska tydligen vara tillräkligt med tid för att olongte:t ska ge smak. Det är också väldigt viktigt att lukta på det innan man dricker. Efter det var vi klara med det sofistikerade och åt middag på Mcdonalds och sen åkte vi och såg Sherlock holmes på bio.

Den andra januari var dagen då jag hade till uppgift att visa allt man ska se i Taipei för Katarina och Markus. Vi började med att åka till Chiang Kai Shek Memorial, efter det tog vi oss ut till National Palace Museum och tittade på den största samlingen av Kinas skatter. Skatterna var inga monsterösa guldtackor eller något sånt utan mest tusentals gamla krukor och målningar. När vi kände oss nöjda med skattebeskådning åkte vi till ZhongXiao Dunhua och åt lunch. Det området är fyllt av mysiga butiker och resturanger och är faktiskt ett måste att se även fast vi bara drog igenom det snabbt. 
   Nästa sak att se var såklart Taipei 101. Tyvärr var det väldigt mulet den här dagen och man såg inte ens toppen på tornet så vi skippade det och åkte vidare till stor klädesmarknad med massor av kraffs. Vi avslutade dagen med att kinesisk mat. Vi åkte till resturangen Kikis som serverar Sichuan cuisine. Markus ville gärna testa så mycket Taiwanesisk mat som möjligt men jag klarar inte ens av lukten det längre.

Den tredje åkte Katarina tillbaka till Sverige och den fjärde åkte Markus tillbaka till Thailand för lite klättring. Själv så återstod det bara för mig att ta tag i skolan.

Bilder från semestern, det var härligt!

Här är Cissis film från vårt 12 slag. God fortsättning.